Back to reality, oops there goes gravity
Det är märkligt hur snabbt man anpassar sig. Jag är inne på min tredje arbetsdag och det känns som att jag aldrig har varit borta. Ärligt talat så känns det skönt att ha någonstans att vara om dagarna och det är på något skumt sätt härligt att komma hem trött på eftermiddagarna. Jag älskar att ha en anledning till att slänga mig i soffan och klaga över att jag har ont i axlarna eller vad det nu kan vara.
Igår var jag jättehungrig efter jobbet. Jag mötte R vid affären och vi handlade världens helgmat. Ytterfile, potatis, sallad, bea osv. När vi kom hem kom vi på att vi inte orkade laga mat. Då gick vi till pizzerian istället och köpte hamburgertallrik. Värt. Men nu har vi ju iallafall mat till fredag.
Sedan tog jag cykeln till G. Vi kollade Brasilien mot Nordkorea. Jag började nästan gråta när nr 9 i Nordkorea började gråta. Åh så fint. Grymt kul match. Sedan slocknade jag på tre sekunder.
Nej, back to work.
