Hjälp.

Igår upptäckte jag min allra första färsting. Den hade sugit sig fast på baksidan av låret. Jag fick panik såklart och fick anstränga mig väldigt hårt för att inte bryta ihop. Jag väste till G att han var tvungen att plocka bort den. Nu. Vad tror ni han gör? Nä han börjar kolla igenom sig själv och skakar kläder och mattor. Jag stod bredvid och typ skakade. Jag skrek tillslut i panik att " TA BORT MIN FÄSTING NU, ANNARS DÖR JAG". Vi eldade upp den. Det kändes tillsfredställande. Tyvärr kan jag inte släppa det faktum att jag nu kommer att få borelia och bli förlamad för all framtid. Så tråkigt i min ålder. Det är bara att vänta in ringarna...

Annars hade vi en trevlig dag igår. Vi hyrde en bil (nej pappa, jag betalade inte) och åkte ut till Ängelholm. Jag har aldrig varit där förut, det var väldigt fint. Vi åkte till en sjö i tron att vi skulle bada (därav fästingen) men såklart så kunde vi inte komma överens om ett ställe att bada på plus att vi körde vilse i skogen och jag var tvungen att backa ca 50 meter på en slingrig skogsväg med noll sikt. Mycket obehagligt. G erbjöd sig så snällt att backa istället för mig men med tanke på att han inte har körkort så litade jag inte riktigt på hans omdöme. Det slutade med att vi åkte hem på kvällen utan att ha badat. Skräll. Men det var trevligt ändå. 

Sedan åkte vi hem och lagade egen pizza och kollade på film. En handlade om hur naturen slår tillbaka (djur blev galna och mördade folk) och det kändes ganska passande. Den andra filmen såg jag bara halva av för den var på medan hela fästing-dramatiken slog till. Men den verkade skitbra, den hette No-Do och är en spansk skräckfilm. Spanska skräckfilmer äger.  

Nu sitter jag här på jobbet och längtar ut i friheten. Det kändes väldigt lyxigt att köra bil till jobbet. Åh. Jag vill ha en bil.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0