TVNÖRD

Så var det Onsdag åter igen. Har ni tänkt på hur livet går runt, runt? Vi spenderar hela livet åt att följa tider, dagar, månader, år... fast i ett schema som vi inte kan stoppa. Vi har tråkigt och tiden går långsamt, vi har kul och tiden går snabbt men i slutändan så tar ändå tiden slut. Ändå klagar vi? Hur kan man egentligen klaga när det är vi som bestämmer hur vi ska fylla dagarna.
Anledningen till att jag sitter och funderar på sådana här konstiga saker är att jag fick syn på veckans citat i min kalender. Det lyder; 

" Tiden är den mest rättvist fördelade resursen. Alla har 24 timmar till sitt förfogande varje dygn." 

Ja det är ju inte ett revolutionerande citat på något sätt men det fick mig att börja fundera. En annan sak som rör sig i mitt huvud idag är shit, vad har vi fått för jävla väder idag? Det är ju helt sinnesjukt vad det snöar och blåser. Jag sitter här på jobbet med en rykande kopp kaffe, ipod och drömmer mig bort till solen och värmen. Bättre tider helt enkelt. Hehe och ja, jag är medveten om motsägelsen i detta uttalande.

Sofia jag skulle vilja göra klart en sak för dig. Jag vet att du har ett sjukligt begär att rätta folk och du får jättegärna göra det men du kan ju försöka att komma ihåg att det var 5 år sedan jag gick i skolan. 5 år! Det enda jag har skrivit på svenska under dessa fem år lyder ungerfär " asså shit ja dör, va ska du gö senare?" på ställen som kallas "fejjan". 

Killar. Jag är så förbaskat trött på dom allihop. De glor på en tills det ser ut som att ögonen ska ploppa ur ögonhålan men när det kommer till kritan så vågar de ändå inte ta någon direkt kontakt. I grupp däremot är dom jättetuffa och våga hojta saker som "tjooo bruuden". Eller om man har en riktig tur så lyfter de fingrarna mot munnen och gör något slags pipljud för att locka på vår uppmärksamhet. Som om vi vore fåglar! Vad är grejen undrar jag?
Sedan det här med att det inte går att vara vän med killar. Det gör inte det! Tro mig. det slutar alltid med att den ena blir kär i den andra (oftast killarna). Kan jag liksom inte prata med någon utan att det ska förvandlas till "Ska vi ses, kolla film, blaaaa". Jag blir galen.
Slutligen finns det dom där extremt omogna killarna som låtsas att de är mogna tills det inte längre går att dölja motsatsen. Vi tjejer är ju alltid steget före, det brukar kallas kvinnlig intuition. Dessvärre är tjejer rätt bra på att ignorera detta. Det är för jävla synd alltså.

Nu ska jag gå och hämta lite mer kaffe. Senare ska jag berätta vad jag tyckte om The hurt locker som jag såg igår.