Cykelturen från helvetet

Idag fick jag för mig att cykla hem till mina päron och sitta på deras altan för att njuta av solen. 7 km är ju ingen baggis tänkte jag.

Herre . jesus . kristus .

Halvvägs trodde jag att jag skulle dö. Seriöst, jag trodde att jag skulle ramla av cykeln och bara försvinna. Jag var tvungen att ta en liten paus vid röda torget. Jag köpte en cola, det gav mig lite extra energi. Sedan ringde en vän och då slutade jag tänka på det jobbiga så resten av turen gick okej.

Hemvägen. Ja. Det var inge kul och nu känner jag mig helt slut. Jag är en riktig vekling. 

Förresten, Jag skulle ta med pappas systemkamera o låna den ett tag, tror ni inte att jag glömmer den? Jag är heelt hopplös.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0