Best friend.

Det värsta jag vet är att vara osams med folk. Det kräver energi, det är tråkigt men framförallt- det är så jävla onödigt. Jag förlåter hellre än går runt och är arg. Som tur är har jag förmodligen världens bästa vän. Vi har varit vänner i 10 år nu (okej 7...jag började avrunda till 10 år för kanske 4 år sedan hehe) och det finns ingen annan människa som jag litar på såpass mycket. Under alla dessa år som vi har varit kompisar har mycket hänt i våra liv. Vi har sammanlagt varit osams en gång under dessa sju år. Det var innan vi blev så bra vänner som vi är nu. Det slutade med att jag åkte hem till henne och i princip bönföll henne på mina bara knän att förlåta mig. Vilket hon såklart gjorde. Man kan inte anklaga henne för att vara långsint heller.

Så R; Om tio år när du är en högt uppsatt chef och gift med någon underbar man och har två ungar så förväntar jag mig att ni har ett gästhus på ert gods till mig, okej? Där ska jag bo med mina hundar, hästar och den senaste tekniken såklart. Jag skulle uppskatta en liten veckopeng också.. för jag kommer säkert vara ganska fattig vid det laget eftersom jag kommer äga hundra djur och förmodligen skänka bort alla övriga pengar till välgörenhet. Du kanske måste tillkalla lyxfällan och Charlie? Det kanske är bäst att du skriver upp det här? En liten påminnelse kanske?

Haha.




Kommentarer
Postat av: R.

Nu blir jag nästan lite tårögd. Jag har sån tur som har världens bästa bästis!

2010-04-17 @ 20:29:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0